Trappor i sidostyckeskonstruktion. Grundläggande delar och begrepp
- Konrad Kiluk
- för 7 dagar sedan
- 3 min läsning
Trappor kan verka som en självklar konstruktion, tills man börjar tala om dem i tekniska termer. Då visar det sig snabbt att det inte alltid är tydligt vad som är vad. Därför presenteras nedan några viktiga begrepp som används vid projektering och tillverkning av trappor i sidostyckeskonstruktion.
Beskrivningen avser trätrappor, både traditionella och moderna, där sidostycket utgör den huvudsakliga bärande delen av konstruktionen.
SIDOSTYCKE
Kallas även vangstycke eller trappvang.Det är en bärande, konstruktiv del av trappan som understödjer stegen och i vissa lösningar även sättstegen. I trappor med sidostyckeskonstruktion överför sidostycket belastningarna och utgör den grundläggande bärande delen av hela konstruktionen.
Sidostycket kan utföras i olika konstruktiva former.Vid ett sågtandat sidostycke vilar stegen på utskärningar i sidostycket. Ett sådant sidostycke är placerat under stegen och är oftast dolt. Lösningen har en modern och minimalistisk karaktär men kräver relativt raka väggar, eftersom sidostycket inte kompenserar för ojämnheter.
En annan lösning är ett sidostycke med frästa urtag, där stegen är infällda. I detta fall är sidostycket synligt. Denna form gör det lättare att hantera mindre ojämnheter i väggarna och skapar en tydlig, strukturerande linje i rummet.
I traditionella trappor är sidostycket ofta ett exponerat element. Det kan vara rakt eller profilerat och bidrar till trappans karaktär samt dess relation till det omgivande rummet.
STEG
Den horisontella delen av trappan som man går på.
Stegets mått är avgörande för komfort och säkerhet. Stegets tjocklek bör anpassas till trappans bredd för att säkerställa tillräcklig styvhet och bärförmåga.
I trappor där loppet svänger används vindsteg. Dessa är steg med varierande form, oftast triangulära eller trapetsformade, anpassade till svängens geometri. Deras funktion är att möjliggöra en mjuk riktningsförändring utan vilplan.
Det första steget i ett trapplopp, som är bredare än de övriga, där räckesstolpen är indragen till det andra eller tredje steget, kallas välkomststeg. Det har både en funktionell och estetisk roll och markerar början av trappan.
STEGNOS
Den utskjutande delen av steget som sticker ut förbi sättstegets framkant eller nästa steg.
Stegnosen påverkar både gångkomforten och trappans visuella uttryck. Den kan vara tydligt markerad eller reducerad till ett minimum, beroende på trappans form och karaktär.
STEGDJUP
Stegets horisontella mått i trappans gångriktning.
Man skiljer mellan nettodjup, vilket är den faktiska yta där foten placeras, och bruttodjup, som inkluderar stegnosens utskjutning. Denna skillnad är viktig både vid projektering av trappor och vid bedömning av deras gångkomfort.
STEGHÖJD
Det vertikala måttet mellan två på varandra följande steg.
Steghöjden har en direkt påverkan på hur bekväm trappan är att använda och bör stå i proportion till stegdjupet samt trappans övergripande utformning.
SÄTTSTEG
Den vertikala fyllningen mellan stegen.
Förekommer i så kallade slutna trappor. Förutom sin estetiska funktion bidrar sättsteget till konstruktionens styvhet samt fungerar som en barriär för ljud och ljus mellan våningsplan.
STOLPE
Ett vertikalt element som utgör stöd för sidostycket och räcket.
Stolpen kan ha både en konstruktiv funktion, ibland förankrad direkt i golvet för att öka trappans stabilitet, och en dekorativ funktion. Det förekommer både enkla, återhållsamma stolpar och profilerade eller dekorerade stolpar, särskilt i historiska trappor.
SPJÄLA
Ett vertikalt element som fyller ut räcket.
Avståndet mellan spjälorna bör av säkerhetsskäl inte överstiga 10 cm. Spjälor kan vara svarvade, frästa eller handprofilerade och utgör ofta en viktig estetisk detalj i trappan.
RÄCKESHANDLED
Ett element som säkerställer säkerhet och komfort vid användning av trappan genom att leda handen vid upp- och nedgång.
Den kan utföras som en klassisk handled monterad på spjälor eller stolpar. I moderna lösningar förekommer den ibland enbart som ett grepp, till exempel monterat på överkanten av ett glasräcke.
VÄGGHANDLED
Monteras direkt på väggen och har en kompletterande funktion, liknande räckeshandledens.
Användningen kan vara krävd eller inte krävd, beroende på gällande byggregler och byggnadens karaktär.









Kommentarer